Inledning
Språk är en levande
företeelse. Ord försvinner, ord kommer till. Så har det alltid varit och så
blir det. Att bevara i skrift de ord som är dialektala och som används, är en
del i en identifikation, en tillhörighet till vårt geografiska och sociala
område. Det kan vara av betydelse, rent känslomässigt. Sentimentalitet eller ….so what? Det kan
till och med vara spännande att se sitt vardagsspråk i skrift, som komplement
till det allmänt använda skriftspråket. Infödda Bäsnabor använder ju
dialektspråket ofta till vardags.
Att bevara ord som inte
används i dag, ord som tillhör det bondesamhälle vi lämnar, är en resa i
historien. Bevarandet kanske saknar värde för den som inte tillhör den
specifika språkgemenskapen, men för den som är en i den gruppen språkättlingar,
är det en fantastisk upplevelse. Bevarandet knyter oss samman på ett nytt sätt.
Förfäder och händelser kommer till ytan när gamla ord framstår i skrift och
betydelse och uttal diskuteras. Det bevisas inte minst av det intresse som
visats just med detta försök till sammanställning.
Intresset och kunskapen om
vårt språkliga arv ökar för varje ord. För dej som
inte tidigare stiftat bekantskap med detta specifika arv, hoppas vi att denna
sammanställning kan ge en inblick i och förståelse av den språkkultur som rått
och i viss mån råder i byn. Vår dialekt skiljer sig från dialekten i övriga
Gagnefsbyar. Bäsna tillhörde Stora Tuna
till årsskiftet 1599 / 1600. Det har satt sina
språkliga spår, som vi märkligt nog upplever än i dag.
Du är välkommen in i
språkintresset och gemenskapen på färden från då till nu och framåt.
